Vid föreningens årsstämmor uppstår ofta frågor kring begreppet “fond”, särskilt vad som menas med yttre fond och inre fond. Begreppen kan lätt uppfattas som att det handlar om faktiska sparade pengar, vilket inte alltid är fallet.
För att undvika missförstånd vill vi därför förklara skillnaden på ett tydligt och konkret sätt.
Yttre fond – fond för yttre underhåll
Den yttre fonden regleras i föreningens stadgar och kallas även fond för yttre underhåll eller yttre reparationsfond. Beslut om avsättningar till fonden fattas normalt av årsstämman efter förslag från styrelsen.
Den formella (redovisningsmässiga) synen
Ur ett redovisningsperspektiv avsätter föreningen varje år ett belopp till den yttre fonden. När större underhållsåtgärder genomförs, exempelvis takbyte eller fasadrenovering, görs ett uttag ur fonden i bokföringen.
Föreningen kan under samma år både göra avsättningar till och uttag ur fonden. I vissa år är avsättningarna större än uttagen, i andra år tvärtom. Detta används för att jämna ut resultatet mellan åren, så att kostnader för större åtgärder fördelas över tid.
Hur den yttre fonden fungerar i praktiken
Den yttre fonden består inte av några faktiska pengar. Den finns endast som en post i balansräkningen.
Det innebär:
- fonden är inte ett bankkonto
- det finns inga öronmärkta medel att ta av
- avsättningar kan göras även om föreningen visar ett underskott
Allt yttre underhåll måste i praktiken finansieras med likvida medel, det vill säga pengar på bankkonto, eller genom lån.
Exempel:
En förening kan ha 1 000 000 kr redovisat i yttre fond, men samtidigt ha ett betydligt lägre saldo på bankkontot. Vid ett takbyte finansieras åtgärden därför med tillgängliga medel eller genom upplåning. Uttaget ur fonden sker enbart i bokföringen.
Avsättningar och uttag ur den yttre fonden är därmed redovisningstekniska transaktioner där belopp omfördelas inom det egna kapitalet.
Inre fond
Den inre fonden är något helt annat än den yttre fonden.
Den är kopplad till den enskilda lägenheten och kan, enligt föreningens regler, användas för underhållsåtgärder i bostaden.
Det innebär att:
- medel i den inre fonden kan användas direkt
- utbetalning sker normalt mot uppvisande av kvitto
- fonden följer lägenheten vid överlåtelse
Exempel:
Om en medlem har 6 000 kr i sin inre fond och genomför en renovering för 5 000 kr, kan motsvarande belopp ersättas från fonden enligt gällande rutiner.
| Funktion | Yttre fond | Inre fond |
|---|---|---|
| Vad avser fonden? | Fastigheten som helhet (tak, fasad, stammar m.m.) | Den enskilda lägenheten |
| Typ av fond | Bokföringsmässig post | Faktiska medel kopplade till lägenheten |
| Finns pengarna på konto? | Nej | Ja |
| Kan pengarna användas direkt? | Nej, endast i bokföringen | Ja, enligt föreningens regler |
| Hur finansieras åtgärder? | Med kassa eller lån | Med fondens saldo |
| Vem beslutar? | Styrelse och årsstämma | Medlemmen (inom regelverket) |
| Syfte | Fördela och planera underhåll över tid | Underlätta renovering i bostaden |
| Påverkar likviditet? | Nej | Ja |
| Följer med vid försäljning? | Ej relevant (gemensam) | Ja, till nästa ägare |
Sammanfattning
Den yttre fonden är ett verktyg i bokföringen för att planera och fördela kostnader för fastighetens underhåll över tid.
Den inre fonden avser medel som är kopplade till den enskilda lägenheten och som kan användas för underhåll i bostaden.
Det är viktigt att inte blanda ihop dessa, eftersom de har olika syften och olika praktisk betydelse.
Lämna ett svar